Johan Franck

Denne artikkelen omhandler den svenske legen og botanikeren Johannes Franck. For komponisten, se Johann Wolfgang Franck. For salmedikteren, se Johann Franck.

Johan(nes) Franck (latinisert Johan Franckenius; født 25. januar 1590 i Stockholm, død 16. oktober 1661 i Uppsala) var en svensk lege og botaniker, og rektor ved Uppsala universitet.

Johan Franck var sønn av Matthias Franck og Anna Rostorpia. Etter studier ved Universität Rostock ble han i 1624 professor i botanikk og anatomi ved universitetet i Uppsala. Er war dort u. a. Lehrer von Olof Rudbeck d.e. Franck beskrev i sine verk de medisinske effektene av ulike planter oppført under deres latinske og svenske artsbetegnelser.

Carl von Linné kalte arten Frankenia i plantefamilien Frankeniaceae opp etter ham.

• De signaturis herbarum idiomate Germanico. Rostock, 1618
• De innocentl occisorum corporum sanguine qui ad praesentiam siccari et homicadae ubertim ex vulnere profluit et exillat. Uppsala, 1624
• De siderum coelestium in sublunaria corpora influxu vi et efficacia. Uppsala, 1624
• Colloquium philosophicum cum dijs montanis : thet är: Ett lustigt och liuflighit samtaal emillan the förnembsta och edelste berg-gudar och een högförfaren philosopho Zamolxides benämbd: om then edle och dyrbare klenodien lapide philosophorum... Uppsala, 1638
• Speculum botanicum renovatum, in quo juxta alphabeti ordinem, praecipuarum herbarum, arborum … Nomenclaturae … proponuntur. Uppsala, 1659

• Oppføring i Svenskt biografiskt handlexikon. 1906
• Johann Emanuel Wikström: Conspectus litteraturæ botanicae in Suecia ab antiquissimis temporibus usque ad finem anni 1831, notis bibliographicis et biographiis auctorum adjectis. Stockholm, 1831
• Lynn Thorndike: History of Magic and Experimental Science. Bind 13, 2003