Introduction
Gustaf Andersson, född 18 december 1797 i Tortuna, Västmanland, död 21 mars 1872 i Tärna, Västmanland, var en svensk musiker och orgelbyggare, under 1800-talets första hälft en av Sveriges främsta.
Uppväxt
Som tonåring studerade Gustaf Andersson under åren 1814-1815 harmonilära vid Musikaliska akademien. Fram till 1819 gick han därefter i lära hos instrument- och spelurmakaren Pehr Strand (1756-1826) i Stockholm. Andersson var arbetskamrat med Pehr Strands yngste son Pehr Zacharias (1797-1844) och 1820 fick de båda tillsammans ett statsstipendium för studier utomlands, vilket bland annat förde Gustaf Andersson till orgelbyggarfirmorna J. G. Mende och von Knoblauch i Leipzig respektive Dresden. Under vistelsen i Tyskland studerades även bevarade Silbermannorglar.
Privilegierad
Gustaf Andersson återvände till Sverige 1823 och examinerades året därpå inför Kungl. Musikaliska akademien i Stockholm, varefter Kommerskollegium utfärdade orgelbyggarprivilegier. Trots att han jämte Per Zacharias Strand och Johan Niclas Söderling i Göteborg räknades tillhöra de främsta orgelbyggarna under 1800-talets första hälft, blev det ett magert utbud för Stockholms kyrkor. Däremot byggde Gustaf Andersson flera orglar i Östergötland, Värmland och Dalarna, samt även några verk i Finland. Gustaf Andersson verkade som orgelbyggare i Stockholm till 1861. Han flyttade från Stockholm, Kungsholms församling 1871 till Tärna.
Elever och gesäller
Organisten och blivande orgelbyggaren Jonas Wengström (1795-1855), Ovanåker, var till en början gesäll hos Gustaf Andersson i Stockholm. Anderssons elever, Johan Lund (1800-1858), far till Carl Johan Lund (1831-1914), blev aldrig examinerad men byggde sedermera några verk, däribland ett i Kvarsebo kyrka, Östergötland. I samband med Anderssons orgelbygge i Vadstena klosterkyrka 1833 lärde sig sannolikt fanjunkaren och amatörorgelbyggaren August Rosenborg (1808-1873), Vadstena, orgelbyggeri. Denne kom sedermera att bygga ett tiotal orglar i Östergötland och Småland, bland annat den ännu bevarade i Kumla kyrka, Östergötland. Carl Hanner från Hannäs socken i Småland blev som 32-åring lärling hos den jämngamle Andersson och bodde hos denne på Norrmalm i två till tre år och då Gustaf Andersson renoverade orgeln i Rappestads kyrka, så var Hanner med som orgelbyggargesäll. Lars Niclas Nordquist arbetade som snickargesäll 1832. Under åren 1841-1842 var Johan Lund verkmästare hos Andersson.
Frans Andersson
Gustaf Anderssons son Frans (1827-1869) gick i sin fars fotspår och lärde sig orgelbygge av denne. Liksom fadern for han utomlands, bl.a. till orgelbyggarfirman Sonrek i Köln. Åter hemma i Sverige avlade han orgelbyggarexamen inför Musikaliska akademien och privilegierades 1853. Fadern och sonen arbetade från och med 1850 i bolag under namnet Gustaf Andersson & son. En tid samarbetade Gustaf Andersson även med Per Larsson Åkerman. År 1859 övertogs verksamheten helt av sonen Frans.
Orgelkonst
I orgelbyggeriet på kontinenten kom orkesterns stråkklanger att bli ideal även i orgelmusiken. Redan bröderna Andreas och Gottfried Silbermann hade börjat sträva mot en mera gravitetisk klang. De högre fottalen i dispositionerna blev inte längre så användbara. I stället erfordrades lägre ljudande stämmor i varierande styrkegrader. Med Per Zacharias Strand och Gustaf Andersson inleddes denna utveckling även i Sverige. Jämfört med förhållandena hos de tidigare Stockholms- och Linköpingsskolorna gav Gustaf Andersson principalstämmorna vidare mensurer och inkluderade fler stråkstämmor i dispositionerna på bekostnad av mixturer och höga alikvoter.
Gustaf Andersson kom att bygga 45 verk, varav omkring 12 har bevarats fram till våra dagar. Hans största instrument blev den 54-stämmiga orgeln i Åbo domkyrka, klar 1842. Sonen Frans byggde ett drygt tiotal orglar på egen hand och anlitades även för ombyggnader och reparationer. Av hans arbeten har fem bevarats till vår tid, bl.a den ursprungligen till världsutställningen i Paris 1867 byggda 8-stämmiga orgel som sedan 1871 står i Sanda kyrka på Gotland.
Familj
Han var gift med Brita Mary Wilhelmina Spång, född 19 november 1802, och hade med henne barnen Gustava Wilhelmina, född 12 oktober 1825, och Frans Gustaf, född 20 juli 1827, båda födda i Adolf Fredriks församling, Stockholm.
Bevarade orglar
- Östra Husby kyrka, Östergötland, 1826, 24 stämmor på 2 manualer & pedal
- Valö kyrka, Uppland, 1831, 8 stämmor på manualen, bihangspedal
- Vittinge kyrka, Uppland, tillsammans med Jonas Wengström, 1833, 9 stämmor på 1 manual & pedal
- Husby-Långhundra kyrka, Uppland, 1834, 9 stämmor på 1 manual & pedal
- Rinna kyrka, Östergötland, tillsammans med Carl Hanner 1835, 10 stämmor, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal. 1962 om- och tillbyggd med Manual II och pedal, nytt bälgverk och spelbord.
- [Frimurarlogen i Stockholm], nu Trefaldighetskyrkan, Örebro 1877 ombyggd och försedd med bihangspedal.
- Fogdö kyrka, Södermanland, 1848, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal. 1950 tillbyggd med Manual II och pneumatiserad. Nytt spelbord.
- Vansö kyrka, Södermanland, 1850, 6 stämmor på manualen. 1939 tillbyggd med Manual II och Pedal och pneumatiserad.
- Tortuna kyrka, Västmanland, 1854, 10 stämmor på 1 manual & bihangspedal
- Rönö kyrka, Östergötland, tillsammans med Frans Andersson 1855, 9 stämmor på 1 manual & bihangspedal.
- Åbo akademi, solennitetssalen, Finland
Bevarade fasader
- Frösunda kyrka, Uppland, 1824
- Tillinge kyrka, Uppland, 1828
- Markims kyrka, Uppland, 1828
- Björsäters kyrka, Östergötland, 1831
- Törnevalla kyrka, Östergötland, 1833
- Almunge kyrka, Uppland, 1835
- Blidö kyrka, Uppland, 1837
- Stora Skedvi kyrka, Dalarna, 1838
- Knutby kyrka, Uppland, 1838
- Vårdinge kyrka, Södermanland, 1844
- Frustuna kyrka, Södermanland, 1845
- Västerhaninge kyrka, Södermanland, 1846
- Ärla kyrka, Södermanland, 1849
- Kårsta kyrka, Uppland, 1850
- Kristine kyrka, Jönköping, tillsammans med Per Larsson Åkerman, 1852-1853
- Grangärde kyrka, Dalarna, 1853
- Tillberga kyrka, Västmanland, 1857
Externa länkar och källor
Litteratur och källor
- Sohlmans musiklexikon, band 1, sid. 136, Sohlmans förlag, Stockholm (1975), ISBN 91-7198-021-0
- Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6
- Einar Erici & R. Axel Unnerbäck (1988). Orgelinventarium. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-557-7
- Dag W. Edholm: Stockholm – orgelstaden, historia och nutid, Verbum förlag, Stockholm, ISBN 91-526-2587-7