Eric Trolle
Var en svensk diplomat, ämbetsman och politiker

Eric Trolle

The basics
Quick facts
Intro
Var en svensk diplomat, ämbetsman och politiker
Gender:
Male
Places:
Work field:
Birth:
23 September 1863
Death:
23 April 1934
Star sign:
Family:
Biography menu
Menu

Jump to

Introduction Förpliktigande bakgrund Offentlig karriär Utmärkelser Källor
The details
Biography

Introduction

Denna artikel handlar om den svenske 1900-talspolitikern och utrikesministern. För riksföreståndaren på 1500-talet, se Erik Trolle.

Eric Birger Trolle, född 23 september 1863, död 21 april 1934, var en svensk diplomat, ämbetsman och politiker. Han blev kabinettssekreterare 1903–1905, utrikesminister 1905-1909, landshövding i Östergötlands län 1912–1930 och riksmarskalk från 1930.

Förpliktigande bakgrund

Eric Trolle tillhörde en av Sveriges äldsta frälsesläkter och var son till godsägaren och politikern Carl Axel Trolle (1810-1879) och dennes hustru Ebba Carolina Eva Maria Charlotta Toll (1824-1900). Han var bror till politikerna Nils Trolle och Carl Axel Trolle. Eric Trolles hustru Alice, född Gyldenstolpe (1872-1953) utförde under första världskriget 1915-1918 ett arbete för krigsfångar och sårade och därefter för nödlidande barn i Tyskland, Österrike och Ryssland samt för Östergötlands barn. Han var far till Erik Trolle.

Offentlig karriär

Trolle tog kansliexamen vid Lunds universitet 1886 och kom i diplomattjänst samma år. År 1894 blev han förste sekreterare i UD och kammarherre. År 1897 blev han legationssekreterare och 1900 legationsråd i Berlin. Åren 1903-05 var han kabinettssekreterare och samma år envoyé i Köpenhamn.

Den 17 november 1905 blev Trolle utrikesminister i Karl Staaffs första ministär, men han avgick den 16 maj 1906 i protest mot Staaffs politik mot första kammaren tillsammans med krigsministern Lars Tingsten. Därmed uppstod en politisk kris, som resulterade i ministärens avgång. Trolle blev därefter utrikesminister i Arvid Lindmans första ministär, men avgick den 17 mars 1909 tillsammans med Alfred Petersson i Påboda och Gustaf Roos på grund av meningsskiljaktigheter angående tolkningen av § 46 i riksdagsordningen.

Mellan 1909 och 1912 var Trolle åter i diplomattjänst, bland annat som envoyé i Berlin, München, Dresden och Karlsruhe. Återkommen till Sverige blev han landshövding i Östergötlands län och ordförande i länets hushållningssällskap 1912-34. Icke desto mindre anlitades Trolle ibland för viktiga utrikes- och handelspolitiska förhandlingar; bland annat deltog han sommaren 1915 i förhandlingarna med brittiska delegerade och var 1915-19 ordförande i Statens handelskommission.

Trolle blev 1915 ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien och 1920 ordförande i styrelsen för Östergötlands enskilda bank.

Utmärkelser

Svenska utmärkelser

  • Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts orden, 16 juni 1908.
  • Konung Oscar II:s och Drottning Sofias guldbröllopsminnestecken, 1907.
  • Konung Oscar II:s jubileumsminnestecken, 1897.
  • Konung Gustaf V:s jubileumsminnestecken med anledning av 70-årsdagen, 1928.
  • Kommendör med stora korset av Vasaorden, 23 september 1922.
  • Riddare av Carl XIII:s orden, 28 januari 1919.
  • Riddare av Johanniterorden i Sverige, tidigast 1928 och senast 1931.

Utländska utmärkelser

  • Riddare av Badiska Husorden Fidelitas, tidigast 1910 och senast 1915.
  • Storkorset med briljanter av Danska Dannebrogorden, senast 1910.
  • Storkorset av Franska Hederslegionen, senast 1910.
  • Första klassen av Kinesiska Dubbla drakorden, senast 1910.
  • Storkorset av Nederländska Oranienhusorden, tidigast 1928 och senast 1931.
  • Storkorset av Portigisiska Obefläckade avlelsens orden, senast 1910.
  • Riddare av första klassen med krona av Preussiska Röda örns orden, senast 1910.
  • Riddare av Ryska Sankt Alexander Nevskij-orden, senast 1910.
  • Storkorset av Serbiska Vita örns orden, senast 1910.
  • Storkorset av Spanska Isabella den katolskas orden, senast 1910.
  • Storkorset av Brittiska Victoriaorden, senast 1910.
  • Första klassen av Osmanska rikets Osmanié-orden, senast 1910.
  • Storkorset av Ungerska Sankt Stefansorden, senast 1910.
  • Kommendör av första klassen av Mecklenburgska Griporden, senast 1910.
  • Riddare av andra klassen med kraschan av Preussiska Kronorden, senast 1910.
  • Kommendör av Rumänska kronorden, senast 1910.
  • Kommendör av andra klassen av Sachsiska Albrektsorden, senast 1910.
  • Officer av Belgiska Leopoldsorden, senast 1910.
  • Officer av Italienska Sankt Mauritius- och Lazarusorden, senast 1910.
  • Riddare av första klassen av Norska Sankt Olavs orden, senast 1910.
  • Riddare av Spanska Karl III:s orden, senast 1910.
  • Fjärde klassen av Thailändska kronorden, senast 1910.

Källor

Noter

  1. ^ Kungl. Lantbruksakademien. i Sveriges statskalender 1925
  2. ^ Östergötlands enskilda bank. i Sveriges statskalender 1925
  3. ^ Kungl. Serafimerorden. i Sveriges statskalender 1925
  4. ^ [ ] Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1925
  5. ^ [ ] Deras Excellenser Herrar Statsministern, Ministern för utrikes ärendena och Riksmarskalken. i Sveriges statskalender 1931
  6. ^ Kungl. Vasaorden. i Sveriges statskalender 1925
  7. ^ Konung Carl den XIII:s orden. i Sveriges statskalender 1925
  8. ^ [ ] Sveriges statskalender för året 1928. Uppsala och Stockholm: Almqvist & Wiksell. 1928. sid. 363 
  9. ^ [ ] Svensk rikskalender 1910. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. 1909. sid. 134 
  10. ^ Länsstyrelserna. i Sveriges statskalender 1915
Företrädare:
Fredrik Wachtmeister
Sveriges utrikesminister
1905–1909
Efterträdare:
Arvid Taube
Företrädare:
Arvid Taube
Sveriges sändebud i Tyskland

1909–1912
Efterträdare:
Arvid Taube
Företrädare:
Ludvig Douglas
Landshövding i Östergötlands län
1912–1930
Efterträdare:
Karl Tiselius
Företrädare:
Otto Printzsköld
Sveriges riksmarskalk
1930–1934
Efterträdare:
Oscar von Sydow
Auktoritetsdata
Auktoritetsdata